Vi måste prata om kvävet
Den syntetiska kvävegödseln revolutionerade jordbruket och möjliggjorde stora skördeökningar under det senaste århundradet. Samtidigt kan nästan alla av lantbrukets negativa externa effekter på klimat och miljö direkt eller indirekt härledas till den ökade kvävetillförseln. Forskning visar att för att nå antagna klimat- och miljömål är det nödvändigt att minska nytillförseln av kväve. Konsekvensen av detta är att primärproduktionen minskar, vilket otvetydigt kommer att ha stor påverkan på livsmedelssystemet, från jord till bord.
Det här projektet syftar till att föra ett samtal kring vad en minskad mängd kväve innebär för hur och vad som produceras, hur detta påverkar lantbrukets lönsamhet, livsmedelsförsörjning och sårbarhet, samt utbud och internationell handel. Projektet riktar sig till matproducenter genom hela värdekedjan, yrkesverksamma inom klimat och miljö, samt politiker.
Projektet leds av SLU och genomförs i samverkan med Ekologiska lantbrukarna och Ecologidea.
Finansiär: Formas
Mellan värden och värderingar
Skogen befinner sig på många sätt i centrum av global utveckling. Den är inte bara ett hem åt en myriad av arter och ekosystemen och förser oss med en rad produkter och tjänster, som mat, timmer, nedbrytning, jakt och rekreation. Dessutom spelar den en avgörande roll för att begränsa klimatförändringarna. Välmående skogsekosystem är en förutsättning för mänskligt välbefinnande.
Många konflikterande berättelser om skogen försvårar möjligheten till överblick - att se skogen för alla träd. Vissa berättar om skogens roll för att substituera fossila produkter. Andra om skogen som livsmiljö och biologisk mångfald. Ytterligare en berättelse beskriver livet som privat skogsägare med avseende på ekonomi och som inkomstkälla på landsbygden.
För att få dessa berättelser att närma sig varandra, syftar detta projekt till att fånga dessa fragment – skogens många ansikten – lägga dem sida vid sida, och successivt lägga ett pussel för att avtäcka en mer enhetlig bild av skogen. Vi gör detta i form av en film som riktar sig till att beslutsfattare som arbetar med skogsrelaterade frågor, och i ett antal dialogmöten.
Projektet leds av Umeå universitet i samverkan med Bitzer productions och Ecologidea.
Finansiär: Formas
Hyggesfritt skogsbruk
Trakthyggesbruk används i 80 % av de brukade skogarna. Denna skogsskötselmetod innebär att alla träd fälls samtidigt vilket leder till koldioxidutsläpp, förlust markbundet kol, vattenföroreningar och minskad biologisk mångfald, samt gör skogarna mer sårbara för extremväder och skadedjur. Vid kalhyggesfritt skogsbruk avverkas träd selektivt, vilket möjliggör naturlig återväxt, minskade koldioxidutsläpp, ökad biologisk mångfald, rekreation och renskötsel, samt ökar motståndskraften mot extremväder och skadedjur. På lång sikt har kalhyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk liknande kapacitet för koldioxidupptag, men kalhyggen tar 25-30 år att återhämta sig efter avverkning, vilket utmanar Sveriges klimatmål till 2030. Kalhyggesfritt skogsbruk kan vara lönsamt för skogsägarna och kan skapa fler jobb på landsbygden genom högre arbetskraftsbehov och ökat lokalt värdeskapande.
Genom samskapande mellan forskare och intressenter skapar projektet ett scenario och en färdplan för hur kalhyggesfritt skogsbruk och kompletterande åtgärder kan bidra till flera globala hållbarhetsmål samtidigt.
Projektet leds av ILV i samverkan med bl a Ecologidea
Finansiär: Formas
Klimatomställningen och metallerna
Metaller och mineral behövs för att genomföra klimatomställningen, och utgör nu det snabbast växande segmentet inom gruvnäringen. Totalt uppskattas 250 nya gruvor behövas för att möta efterfrågan på metaller och mineral för klimatomställningen, vilket riskerar att ge upphov till en stor negativ påverkan på lokalsamhällen och miljö.
Flera studier har uppskattat den framtida efterfrågan på metall och material för klimatomställningen. Uppskattningarna är dock behäftade med stora osäkerheter. I slutändan är det tillgången på metaller och mineral som sätter gränserna för hur mycket energi som kan produceras.
Det här projektet undersöker klimatomställningens efterfrågan på metaller och mineral, och utforskar möjliga utvecklingsvägar som kombinerar samhällets behov av energi- och transporter med en begränsad klimatpåverkan och friska ekosystem inom planetens gränser, med ett särskilt fokus på gruvnationen Sverige. Hur stor är egentligen efterfrågan, vad efterfrågas och vilka produkter ska metallerna användas till? Var finns materialet, går det ens att få fram det, och vad skulle detta innebära för konsekvenser för både människor och miljö?
Projektet genomförs av Ecologidea.
Finansiär: Naturskyddsföreningen
